Min hatt som jag byggt till burlesqueparty i helgen! Fan vad jag har haft mycket att göra, har inte ens hunnit andas, än mindre hunnit skriva här. Har haft ett projekt i skolan och gjort i ordning butiker/skyltfönster på Olskrokstorget. Samtidigt ska jag och några vänner i klassen dekorera Styrbord Babords klubb Secret Garden imorgon så vi har tillverkat dekorationsmaterial till det på kvällarna. Så ska vi på festen på lördag och har varit tvungen att få ihop kläder och grejer till det då det är dresscode, tema burlesque, glamour, gangster, glädjeflicka, molin rouge, osv. Därav hatten som jag förövrigt är sjukt nöjd med.

Jag kom hem härom dagen, helt slutkörd efter den senaste vändan på stan i jakt på material till alla olika projekt. Älsklingen låg i soffan och tyckte att jag skulle komma och kramas en stund, stressad som jag är tyckte jag inte att jag hade tid med det men det var så lockande så jag lade mig...och tvärdäckade i 2 timmar! Älsklingen väcker mig efter ett tag och undrar om jag inte ska gå och lägga mig och sova tidigt tillsammans med honom och vila ut lite och jag förstår ju att det uppenbarligen är en bra idé även om jag inte har tid. När jag väl ligger i sängen börjar min hjärna...om jag limmar fast diademet direkt under hatten så kanske det inte håller....kanske att jag får göra två hål och trä igenom diademet...hmmm, om jag försöker mjuka upp pappasken borde det ju vara lättare att få en bra passform...blir den tung....hur ska jag...kanske att man...eller kanske....om jag gör så att jag...osv osv...efter 45 minuter reser jag mig och säger, "Näe älskling jag är ledsen men det här går inte, jag måste gå upp och bygga en hatt." Sen satt jag uppe till två på natten och resultatet blev som ovan.

Det där med sömn, vilken bristvara det har varit sista två veckorna. På söndag, DÅ ska jag sova. Är det bra när man måste planera vilken dag man ska sova?