Myndigheter

Jag har skjutit upp viktiga saker hela dan, att skjuta upp saker är en av de få saker i livet jag faktiskt ärligt kan säga att jag är expert på. Att jag blivit så fantastiskt duktig på denna konst är för att jag helt enkelt inte pallar längre.
Jag är så grymt trött på alla papper som ska fyllas i och telefonsamtal som ska ringas. Jag är fruktansvärt trött på att behöva redovisa mitt liv för a-kassan, arbetsförnedringen och nu på sista tiden (pga balansvirusjäveln) även försäkringskassan. Är det inte det ena så är det det andra, arbetsgivarintyg till a-kassan, årsanmälan till a-kassan, kopia på kontrakt till a-kassan, redovisning av sökta jobb till AF för att bara nämna några få. Jag hatar papper, jag hatar myndigheter, jag hatar att prata med dom och jag hatar att det aldrig tar slut.
Till och med E (pojkvännen) undrar varför jag har så mycket papper överallt, jag trodde det var normalt att bli dränkt i papper varje vecka från olika myndigheter men tydligen inte!?

Droppen är ändå det senaste påhittet då arbetsförnedringen skickar ett papper om att jag ska komma in med kopior på alla mina betyg och intyg. När jag frågar varför säger dom att det är för min skull, för att jag ska kunna styrka det jag säger i min CV. Hur skulle det kunna vara för MIN skull, det enda det gör är att komplicera mitt liv. Alla erfarenheter man skaffat sig i sitt liv leder inte till ett intyg. Nästan det enda jag arbetat med i mitt liv är mitt egna företag och vem ska skriva det intyget, jag själv eller? och vad har mina gymnasiebetyg med något att göra? Det var ju aslängesen och dom säger ingenting om vem jag är idag. Dessutom är det ett jävla slöseri med min tid, nåt påhitt AF har kommit på för att försöka verka som att dom är en myndighet som har någon funktion överhuvudtaget, antagligen kommer dom där intygen från alla stackars redan tillräckligt förnedrade arbetslösa människor hamna i nån hög nånstans och samla damm. Nä, jag vet, ägna lite tid åt att faktiskt försöka skaffa jobb till folk istället. Det värsta är väl att om jag inte lämnar in intygen så skriver dom väl ut mig, det gör dom ju alltid när man inte omedelbart underkastar sig deras vilja. Och vad händer då, jo då kan man inte leva för då får man inga pengar.

Arbetsförnedringen: Hoppa!
Jag och alla andra arbetslösa: Jajemensan, hur högt?

(och NEJ, jag är inte en sån som lever på bidrag och bara går runt och klagar, jag arbetar deltid och så mycket mer än så som jag bara får på det jobbet jag har. Och jag LÄÄÄNGTAR tills den dagen då jag får ett heltidsjobb så jag för evigt kan säga bye-bye till myndigheter.)