söndag 9 augusti 2009

Det här är den längsta brännnässla jag nånsin sett!


Man får gå över till andra sidan grusvägen för att undvika att bränna sig. Om man inte är min älskade man förstås, för då måste man pröva om den muterade nässlan bränner mer än andra. Så han går medvetet mot den och drar armen mot den. Ja, två gånger till och med för den första gången brände han sig inte. Ja han är så söt min man. Kanske inte alla hästar hemma alltid bara.

2 kommentarer:

Wolfe sa...

Kapa den med motorsågen och gör te på den! Eller soppa! :P
Skönt att kissarna hade en ägare iaf! Galet söta små liv!

egarcia sa...

Visst är dom, shit va vi saknade dom när vi hade fixat hem dom till sina ägare. Snyft!!