Hela dan får hon arbeta, hon får jobba, hon får streta, putsa, diska, tvätta, damma, varje dag är det detsamma...nana nana nananaaaa....*nynnar*

Varför får jag inte bara ligga i soffan och titta på TV-serier hela dan?

Livet är så fruktansvärt orättvist!
Varför bli folk så sjuka när dom är så unga?
Varför ska en person råka ut för så mycket lidande?
Varför kan jag inte göra något?
Jag vill att min älskade ska få vara lycklig.
Jag vill att allt och alla ska bli bra igen...

Yey! Idag sålde jag gamla kläder för 600 spänn. Nu känns det helt plötsligt okej att jag brände så mycket pengar samma sekund som jag fick in studielån och lönen på kontot.

Mycket ska man se innan ögonen trillar ur...

Efter att jag var tvungen att titta på Den Rätte För Rosing (ja, jag var tvungen, det är ju som att gå förbi en olycka, man kan inte låta bli att titta) så hamnade jag framför en dokumentär med två snubbar som var kära i sina bilar. Och då menar jag inte att dom gillade dom lite mer än killar gör allmänt, nej dom var sexuellt attraherade av sina bilar, och andra bilar med för den delen. Dom döpte dom, bestämde kön på dom, runkade på dom och tvättade dom omsorgsfullt och kärleksfullt.

Den äldre av de två männen gick runt och stönade, smekte och pussade på alla möjliga bilar hela tiden. Han var som en översexuell tonårspojke som inte kunde kontrollera sig. Han gick ut ur sitt motellrum 3 gånger (under resan dom gjorde i dokumentären) och antastade både sin egen och andras bilar. Med den sexdriften är det nog tur att han är intresserad av just bilar.

Den äldre mannen hade haft sex med en människa en gång. Den yngre mannen i dokumentären hade aldrig haft sex med en människa. Nope, dom satte på sina bilar. Avgasröret är tydligen extremt skönt med lite glidmedel. (!?)

Vad ska man säga? Det finns folk till allt...

Lite nervös...

Idag börjar nya praktiken. Det är alltid lite jobbigt första dagarna, massa nytt folk som man ska lära sig namnen på och man är på helspänn hela tiden. Egentligen är det ganska jobbigt att vara på praktik hela perioden igenom. Man måste hela tiden göra sitt bästa och ta beslut och vara framåt fast samtidigt är man inte en riktig del av personalen och har därför egentligen varken beslutsrätt eller något att säga till om. Det är knepigt.

Men...det blir säkert bra det här. *peppar mig själv*

Jävla skitungar...

Jag satt och jobbade framför datorn för ett tag sen när jag hoppade till av en rejäl smäll på fönsterrutan. Jag reser mig upp för att kolla vad som händer och ser att det är en stor snöboll. Jag tänkte först att det kanske var nån jag kände som ville nåt men insåg snabbt att då slänger man inte så hårt, dessutom hör jag massa skrik utanför. Jag öppnar fönstret för att kolla vad fan som händer och ser ett stort gäng ungar, killar, typ 10-12 år, jag vet inte så noga för jag hinner knappt blinka innan en kille tar i allt han förmår och slänger iväg en snöboll rakt mot mitt ansikte, jag lyckas snabbt som fan stänga fönstret så att jag inte fick den på mig men däremot lyckades den ändå ta sig in och ramlade ner på mina sladdar och min skrivare som tillfälligt stod under fönstret. Vad är det med folk? Och kom inte och säg att, ja men dom är ju bara barn osv för jag accepterar inte det. Visst att man var busig när man var liten men jag hade aldrig slängt en snöboll rakt i ansiktet på en främmande vuxen människa som dessutom står inne i sin lägenhet. Nån jävla måtta får det vara. Det här är bara en i raden av händelser som jag tycker är ett tecken på att det är nåt som är väldigt fel med den här världen. Det känns som att ju längre tiden går ju mer utvecklas folk mot att skita i andra människor. Det känns som folk har tappat respekten mot varandra. Totalt. Jag tycker det är obehagligt. Nu är inte en snöboll så jävla farligt, men det är inte det som är poängen. Poängen är att folk beter sig som idioter.

Jasså nu passar det!?

Vart var du när man ville ha dig? Nu vill jag ha vår. Du är sen...och inte välkommen!

Klockan är tre på natten och jag har precis gjort klart alla mind maps till min tenta på fredag.
Fan vad jag är duktig...och trött.

Insomnia

Är inne i en period då jag inte kan sova...igen...
Idag kom jag inte ens upp till skolan för jag är så trött. Igår natt satt jag uppe och gjorde rent tangentbordet med tops, vad som helst för att slippa gå och lägga mig och vrida och vända. Inatt gick det inte mycket bättre.

Nu är frågan, ska jag stressa iväg till skolan för att vara med på de sista tre timmarna (kanske tre timmar, antagligen mindre eftersom vi nästan alltid får sluta tidigare) eller ska jag stanna hemma och vila och plugga till tentan på fredag? Fy fan jag bestämde mig nu medan jag skrev, jag stannar hemma, jag måste fan släppa min "duktighetsmani" det är massa folk i klassen som är borta då och då eller ganska ofta och dom klarar sig ju ändå. Jag är nästan ALDRIG borta. Så idag får jag det.

Valentines och 3,5-årsdag...

Efter min Sex And The City lunch i fredags så slöt älsklingen upp och vi fortsatte dricka. Det slutade med att vi gick till systemet för att köpa mer vin, slöt upp med några vänner på Rover för att sen gå hem till en kille för att spela Rockband, det var första gången jag spelade det och det var skitskoj. Jag beslagtog mikrofonen som vanligt när det är sång inblandat och lyckades samtidigt hälla i mig hela min flaska vin jag köpt. Fan va vi knäckte på Breaking the girl med Red Hot. Vi var så grymt synkade att vi var tvungna att köra den flera gånger på raken. Jag fick 99% på sången, go me!

Igår gjorde jag och min fantastiska fästman massa mysiga saker. Först mysfrukost så klart och under min smörgås låg en biljett till Lalehs konsert på Lisebergshallen. JOY! Sen gick vi på Bollywoodutställningen på Världskulturmuseét. Där hände det massa grejer, när vi kom in stod ett Balkanband och spelade och när vi kom ut från utställningen stod nån och sjöng opera. Utställningen var jättefin och när man hade tittat på allt kunde man lägga sig i ett kuddhav på golvet och titta på dansscener ur olika Bollywoodfilmer. Vi somnade nästan.

Efter det impulsgick vi på bio pch såg The Wrestler. Superbra film, väldigt sorglig och gripande, det kom en tår vid ett par tillfällen.

Sen blev det middag på Flying Barrel där dom har mycket god vegetarisk mat tro det eller ej. Jag tror jag åt för tre. Med notan fick vi en ask med ett hjärta på som innehöll olika sorters godis i hjärtform. Gulligt! Jag var naturligtvis tvungen att sätta i mig dom med.

Nu blir det en snabb promenad i, tro det eller ej, solen och sen en badmintonmatch mot min vän J.

Efter det ska jag luncha med en tjejkompis, men inte vilken lunch som helst, nej jag ska Sex And The City luncha. Jag kom nämligen på följande häromdagen och redogjorde min tanke för min älskling.

"På fredag ska jag äta lunch med J och då ska jag dricka ett glas vin till maten, mitt på dan, för det får man när man är vuxen, även när det inte är semester"

Kul att man kommer på såna saker när man är 33.

Malmöpoliserna

Vad är det för rättvisa när poliser kommer undan efter att ha sagt så vidriga saker medan en kille som säger nöff till polisen blir åtalad? Tittade precis på Debatt på SVT och där står åklagaren som lagt ner undersökningen mot poliserna utan att ens ha förhört dom. Han tyckte att det räckte att fråga deras chef och att man får ju tro på att han talar sanning! Jahaaa, är det så det funkar, det visste jag inte, då kan man väl lägga ner alla åtal så fort nån säger att det var på ett sätt som inte är straffbart. Good to know. Det var inte jag helt enkelt borde räcka i de flesta fall då.

Ett litet utdrag ur debatten, ej ordagrant:

Åklagaren började med att det var fantastiskt att man kunde få höra sådana kommentarer i en sån situation. (Fantastiskt? Jag fattar vad han menar men som åklagare borde man väl ändå vara lite bättre på att uttala sig? Fruktansvärt hade varit ett bättre ordval.)

Debattledare: Men hur kan du lägga ner åtalet mot polisen medan en annan åklagare åtalar killen som sa nöff?
Åklagare: Jo det är inte samma sak, killen sa det till polisen så dom hörde. Poliserna sa det i en bil till varandra.
D: Så det är ok för en polis i tjänsten att sitta i en polisbil och uttrycka rasistiska åsikter och prata om att man ska misshandla folk så dom inte kan gå så länge ingen hör.
Å: Ja.

Å: Eftersom ingen hörde vad dom sa så kan det inte räknas som hets mot folkgrupp!
D: Men hela svenska folket har ju hört det?
Å: Jamen det visste dom inte när dom sa det. Man märker ju att dom inte vet att ljudet är igång när dom filmar i polisbilen.

Å: Det var snubblande nära att dom kunde åtalas för hets mot folkgrupp.
D: Hu menar du snubblande nära?
Å: Jo nu var dom ju bara tre men hade dom varit fyra så kanske. Det måste vara tillräckligt många som hör.

D: Var det inte så att du inledde förundersökningen den 5:e och lade ner den den 6:e?
Å: Jo men då hade jag gått igenom fallet och förhört en person och bildat uppfattningen att det inte begåtts nåt brott.

Va bra, han hade förhört EN person, polischefen alltså då, chefen över idioterna som satt i pikén och gjorde bort sig. Men va bra då, det känns tryggt. Undrar i hur många andra förundersökningar dom förhör EN person och sen lägger ner fallet? Inte så många skulle jag gissa!

Sen i Knutbydebatten dyker en människa upp i rutan som jag kände för många år sen och hon har tydligen varit med i sekten i typ 6 år, var där när hela mordhistorian ägde rum och är nu avhoppare. Snacka om att man tappade hakan upprepade gånger framför TV:n ikväll.

Det är ju verkligen en dålig idé att läsa tidningen! Man blir ju bara så trött...och förbannad.

Man ser ju till och med på henne att det inte står rätt till, hon ser ju manisk ut, minst sagt!

Ge mig mer tid!!

Fan va trött jag blir på att man aldrig hinner med sitt liv, jag har ju inte tid att skriva här , som ni säkert märkt, om ni ens orkar kika in här fortfarande!? Nu sitter jag till och med och funderar på om jag ska lägga över bilder som jag måste maila till folk på mitt USB-minne så att jag kan sätta mig och fixa med dom på lunchen i skolan imorgon, är det rätt?

Sen har jag en liten störning, för det första, när jag inte skrivit i min blogg på ett tag så hopar det sig så mycket tankar och händelser i mitt huvud så jag blir trött bara jag tänker på att försöka få ner det i skrift. Det andra, när jag som nu inte heller hunnit läsa de bloggar jag brukar läsa så får jag för mig att jag MÅSTE läsa ikapp allt jag har missat, som att jag inte kan leva utan den informationen eller vad då? Allt detta gör att jag helt enkelt får hjärnsläpp och bara skjuter det framför mig, både skrivandet och läsandet. Vilket såklart resulterar i att det hopar sig ännu mer saker jag vill skriva och jag hamnar ännu mer efter i mina "bloggkompisars" liv. Är det det här som kallas IT-stress?? Jävla I-landsproblem i alla fall.

Fy fan!

Det här måste vara den fulaste tatuering jag någonsin sett.

ojoj....

Livet är stressigt, jag är fortfarande trött efter förra veckan, jag hinner inte skriva något vettigt och enligt min kurs i ledarskap i skolan så vet jag inte vem jag är! Ska utveckla det när jag hinner...