Ane Brun - True Colors

Konserten var så bra. Fyra fantastiska kvinnor som sjöng så vackert att klockorna stannade!
Så hände en fantastisk grej också, en sån man tror mest händer på film. Det var två tjejer som framförde några sololåtar innan dom sen körade och spelade bakom Ane Brun. När den andra tjejen mellansnackar så berättar hon att det är spännande att få veta hur hennes låtar ibland berör folk och att hon just inför denna kväll hade fått en mail med en förfrågan om att spela en av hennes låtar som betydde väldigt mycket för den här personen. "Men innan jag sjunger den så är det någon annan som har en förfrågan" säger hon och ger en mikrofon till en man som sitter på första raden. Vi fattar ingenting och han ställer sig upp skakandes och efter en stapplande början får han sin flickvän att resa sig upp och friar till henne!! Det var deras låt! Hon sa ja och dom kysstes till publikens jubel och sen sjöng hon låten för dom! Det kom några tårar både på mig, kärleken och våra två vänner som också var där. Efter det och all den vackra musiken så var jag så känslosam att jag började gråta flera gånger under konserten. Där kan vi snacka om att kunna beröra sin publik. Shit va bra det var! Helt fantastiskt!