Se inte Jumper! Vilken skit, det kunde blivit bra men istället blev det ingenting, ingen handling, inte tillräckligt snyggt, dåliga skådespelarinsatser, ingenting!
Plus att folk inte kunde hålla käften.
fredag 29 februari 2008
onsdag 27 februari 2008
Ledsen och uppgiven
Var på Världskulturmuseét idag med klassen och såg en utställning om miljö och sociala aspekter inom klädbranchen. Jag är redan väldigt miljömedveten och vet redan om många av de sakerna som visades på utställningen men det är ändå så jobbigt att se det och tänka på det. Och lite nytt lärde jag ju mig, det fick inte mig att må bättre. Jag kan verkligen rekommendera att man går dit.
Några tragiska saker att tänka på.
För att tillverka en tredjedels t-shirt krävs 2.557 liter vatten!
En TREDJEDEL!
För att tillverka EN bomullst-shirt krävs lika mycket jord/yta som det blir om man lägger ut 5 lastpallar. På samma yta hade bönderna i utvecklingsländerna kunnat odla 13 kg potatis eller 15 kg ris.
För att tillverka ETT PAR jeans krävs det 12.000 liter vatten.
Folk som tillverkar våra kläder jobbar utan skydd i kemikalier som är farliga, de jobbar upp till 15 timmar om dagen, de jobbar obetald övertid och dom tjänar ca. 90kr i månaden.
I Sverige köper vi 24 kg textilier per invånare och år.
Det som gör mig riktigt ledsen är när det går runt folk på utställningen och skrattar och larvar sig, säger att billig arbetskraft är ju bra osv. Eller det faktum att Världskulturmuseét inte går så bra pga att ingen BRYR sig. Folk ser bara sin närmsta verklighet och inget mer. Bara jag har det bra så..vad kan jag göra..det är väl inte mitt ansvar, osv. Inte konstigt att man tappar hoppet om mänskligheten.
Några tragiska saker att tänka på.
För att tillverka en tredjedels t-shirt krävs 2.557 liter vatten!
En TREDJEDEL!
För att tillverka EN bomullst-shirt krävs lika mycket jord/yta som det blir om man lägger ut 5 lastpallar. På samma yta hade bönderna i utvecklingsländerna kunnat odla 13 kg potatis eller 15 kg ris.
För att tillverka ETT PAR jeans krävs det 12.000 liter vatten.
Folk som tillverkar våra kläder jobbar utan skydd i kemikalier som är farliga, de jobbar upp till 15 timmar om dagen, de jobbar obetald övertid och dom tjänar ca. 90kr i månaden.
I Sverige köper vi 24 kg textilier per invånare och år.
Det som gör mig riktigt ledsen är när det går runt folk på utställningen och skrattar och larvar sig, säger att billig arbetskraft är ju bra osv. Eller det faktum att Världskulturmuseét inte går så bra pga att ingen BRYR sig. Folk ser bara sin närmsta verklighet och inget mer. Bara jag har det bra så..vad kan jag göra..det är väl inte mitt ansvar, osv. Inte konstigt att man tappar hoppet om mänskligheten.
tisdag 26 februari 2008
Sömnlös
I natt somnade jag runt 2-tiden och vaknade igen kl 05.20, sen dess har jag legat i soffan och glott på TV. Skulle vara en perfekt dag att skolka från skolan och sova och sen installera min efterlängtade lagade dator som jag aldrig verkar hitta tid till annars. Men jag tycker det så kul i skolan plus att idag börjar en ny kurs så jag vill i alla fall veta vad den handlar om innan jag missar dagar från den. Suck, denna pliktkänsla, vart kom den ifrån?? Hade hoppats på att jag var befriad från sånt tjafs.
Apropå något helt annat så är jag öm i huvudet, häromdagen lyckades jag nämligen med en riktig klassiker (jag är nämligen världens största klant) några av mina smeknamn är Mittens The Kitten (alltså kattunge med handskar) och Bambi på hal is. I alla fall, jag skulle fylla på burken med kattmat som står i ett av de övre skåpen i köket med kattmat från påsen som står i ett av de undre skåpen i köket. Jag öppnar de övre skåpet, tar ut burken, öppnar det undre skåpet och tar ut påsen och så reser jag mig rätt upp och slår i hörnet på den övre skåpdörren så jävla hårt, det gör sjukt ont och jag halvhukar och håller mig för huvudet då nåt ramlar över mig och slår mig på flera ställen i huvudet. Jag fattar inte vad det är, tror att det kanske är saker som ramlar ur skåpet men efter att saken hade slutat studsa runt på mitt huvud några gånger och riva upp min kind så inser jag att det är skåpluckan som jag slagit i så hårt att den lossnat från gångjärnen och trillat ner i huvudet på mig. Damn, som det inte räckte med den första smällen! Jag är alldeles bucklig i huvudet, tror aldrig jag haft så stora bulor faktiskt.
Det är i och för sig första gången skåpluckan lossnat men det är INTE första gången jag slår huvudet i den, nån gång kanske man lär sig av sina misstag? Eller så kanske man till slut inte lär sig något alls för att man slagit i huvudet så många gånger!? Det är ju också ett alternativ.
Apropå något helt annat så är jag öm i huvudet, häromdagen lyckades jag nämligen med en riktig klassiker (jag är nämligen världens största klant) några av mina smeknamn är Mittens The Kitten (alltså kattunge med handskar) och Bambi på hal is. I alla fall, jag skulle fylla på burken med kattmat som står i ett av de övre skåpen i köket med kattmat från påsen som står i ett av de undre skåpen i köket. Jag öppnar de övre skåpet, tar ut burken, öppnar det undre skåpet och tar ut påsen och så reser jag mig rätt upp och slår i hörnet på den övre skåpdörren så jävla hårt, det gör sjukt ont och jag halvhukar och håller mig för huvudet då nåt ramlar över mig och slår mig på flera ställen i huvudet. Jag fattar inte vad det är, tror att det kanske är saker som ramlar ur skåpet men efter att saken hade slutat studsa runt på mitt huvud några gånger och riva upp min kind så inser jag att det är skåpluckan som jag slagit i så hårt att den lossnat från gångjärnen och trillat ner i huvudet på mig. Damn, som det inte räckte med den första smällen! Jag är alldeles bucklig i huvudet, tror aldrig jag haft så stora bulor faktiskt.
Det är i och för sig första gången skåpluckan lossnat men det är INTE första gången jag slår huvudet i den, nån gång kanske man lär sig av sina misstag? Eller så kanske man till slut inte lär sig något alls för att man slagit i huvudet så många gånger!? Det är ju också ett alternativ.
söndag 17 februari 2008
Bio x 2
Ikväll gick jag och älsklingen på bio och såg Sweeney Todd, den var mycket mycket bra! Tim Burton, Johnny Depp, Helena Bonham Carter, mörker, weirdness, makabert, kan det bli bättre!? På vägen från Palladium gick vi förbi Biopalatset (eller vad det nu heter nu för tiden) och kärleken säger:
- Jag skulle vilja se Cloverfield nästa gång...eller...ska vi...ska vi se den nu??
- Javisst, om du bjuder (själv är jag pankare än en kyrkråtta som är beroende av dagliga doser heroin)
Sagt och gjort, vi gick in och lämpligt nog började nästa föreställning en kvart senare och det fanns gott o platser kvar.
Nu kom ju inte Cloverfield ens i närheten av Sweeney Todd men det var väl en ok monsterrulle och kärleken tyckte den var skitbra så han var nöjd. Själv är jag skeptisk till filmer som helt och hållet är filmade med handkamera. När det är en person i filmen om hela tiden springer runt och filmar allt. Det låter säkert konstigt i sammanhanget (då stora människoätande monster inte heller känns så trovärdigt) men det känns overkligt att man släpar runt på en kamera när man springer för sitt liv eller klättrar på taken till hus som kollapsat, eller att man filmar när folk gråter förtvivlat för att dom förlorat någon de älskar.
I alla fall, det var en mysig kväll med filmmaraton och dessutom skötte sig folk hyfsat och höll någorlunda käften på båda filmerna.
Dagens grej att vara förbannad över:
Palladium visade sin sista föreställning idag, dom ska också lägga ner, precis som Svea och Capitol. Fast Palladium går med vinst!? Varför stänger dom, nu finns det bara nybyggda biografer i Göteborg, och bara två stycken. Är inte det lite?
Dom som har köpt Palladiumlokalen har redan bestämt att dom ska måla över taket, den målningen som sitter där nu har funnits där i över 100 år!! Vilka jävla idioter.
- Jag skulle vilja se Cloverfield nästa gång...eller...ska vi...ska vi se den nu??
- Javisst, om du bjuder (själv är jag pankare än en kyrkråtta som är beroende av dagliga doser heroin)
Sagt och gjort, vi gick in och lämpligt nog började nästa föreställning en kvart senare och det fanns gott o platser kvar.
Nu kom ju inte Cloverfield ens i närheten av Sweeney Todd men det var väl en ok monsterrulle och kärleken tyckte den var skitbra så han var nöjd. Själv är jag skeptisk till filmer som helt och hållet är filmade med handkamera. När det är en person i filmen om hela tiden springer runt och filmar allt. Det låter säkert konstigt i sammanhanget (då stora människoätande monster inte heller känns så trovärdigt) men det känns overkligt att man släpar runt på en kamera när man springer för sitt liv eller klättrar på taken till hus som kollapsat, eller att man filmar när folk gråter förtvivlat för att dom förlorat någon de älskar.
I alla fall, det var en mysig kväll med filmmaraton och dessutom skötte sig folk hyfsat och höll någorlunda käften på båda filmerna.
Dagens grej att vara förbannad över:
Palladium visade sin sista föreställning idag, dom ska också lägga ner, precis som Svea och Capitol. Fast Palladium går med vinst!? Varför stänger dom, nu finns det bara nybyggda biografer i Göteborg, och bara två stycken. Är inte det lite?
Dom som har köpt Palladiumlokalen har redan bestämt att dom ska måla över taket, den målningen som sitter där nu har funnits där i över 100 år!! Vilka jävla idioter.
fredag 15 februari 2008
Praktiken är slut.
Idag var sista dagen på praktiken, känns konstigt och lite tråkigt men samtidigt kul att börja skolan igen. Jag brände skivor till några av dom som jag jobbat med och så köpte jag en stor chokladtårta till allihop och jag själv fick en jättefin blombukett och ett skärp. Så fick jag höra att jag varit jätteduktig, att jag varit en pärla och att jag ska få ett referensbrev så allt känns jättebra. Lite knepigt att precis när man kommit in i det så ska man sluta.
Nu bär det snart av till Hisingen för mat och spelkväll.
Den viktigaste nyheten idag är i alla fall att bröderna Schulman börjat blogga igen. Som jag har saknat båda deras bloggar men framförallt Alex. Happy day!
Nu bär det snart av till Hisingen för mat och spelkväll.
Den viktigaste nyheten idag är i alla fall att bröderna Schulman börjat blogga igen. Som jag har saknat båda deras bloggar men framförallt Alex. Happy day!
onsdag 13 februari 2008
Countdown
Nu är det bara tre dagar kvar på praktiken!
Känns som veckan och helgen kommer gå fort också pga av alla trevliga saker som är bokade. Alla hjärtans på torsdag och då är det 2,5 år sen jag och kärleken träffades så då blir det nåt mysigt på kvällen. På fredag bär det av till Hisingen på middag och spel, på lördag blir det Sweeney Todd på bio och på söndag blir det kanske tårtkalas hos en kär vän som fyller år.
Sen börjar skolan, JOY! Jag saknar min klasskamrater.
Känns som veckan och helgen kommer gå fort också pga av alla trevliga saker som är bokade. Alla hjärtans på torsdag och då är det 2,5 år sen jag och kärleken träffades så då blir det nåt mysigt på kvällen. På fredag bär det av till Hisingen på middag och spel, på lördag blir det Sweeney Todd på bio och på söndag blir det kanske tårtkalas hos en kär vän som fyller år.
Sen börjar skolan, JOY! Jag saknar min klasskamrater.
lördag 9 februari 2008
GAAH
Jag vill ta en lång tops, trycka in den genom örat så att den kommer ut genom andra örat och sen gnugga. Sen vill jag göra samma sak med näsan. Sen vill jag ta en rotborste och köra ner i halsen och riva runt ett par varv. Vad som helst, bara det slutar klia.
Min enda tröst just nu är att jag har glass, strawberry cheesecake. Yum.
Min enda tröst just nu är att jag har glass, strawberry cheesecake. Yum.
torsdag 7 februari 2008
Ynklig
Jag är superförkyld. Jag som inte varit förkyld på väldigt länge, vilket är ovanligt för mig men det har varit väldigt trevligt att slippa. Eftersom jag har hållit på med ett större projekt på praktiken som var tvunget att avslutas denna vecka fick jag släpa mig dit idag trots feber och svårigheter att svälja. Jag har med ren viljestyrka (och en del värktabletter) tagit mig igenom den här dagen.
Jag trodde jag skulle kunna fixa det relativt snabbt och gå hem lite tidigare men när ens hjärna vill en sak men kroppen känns som att den rör sig i sirap så går det inte så fort som man tänker sig. Dessutom har jag i min feberförvirring förlagt saker eller bara lyckats få med mig hälften av det jag behövt under hela dagen. Om det är någon dag man ska använda sig av uttrycket Det man inte har i huvudet får man ha i benen så var det idag. Jag lyckades i alla fall avsluta mitt projekt och dessutom blev det jävligt bra om man får säga så själv.
Nu tänker jag ligga i soffan och nysa och snörvla i några dagar.
Jag trodde jag skulle kunna fixa det relativt snabbt och gå hem lite tidigare men när ens hjärna vill en sak men kroppen känns som att den rör sig i sirap så går det inte så fort som man tänker sig. Dessutom har jag i min feberförvirring förlagt saker eller bara lyckats få med mig hälften av det jag behövt under hela dagen. Om det är någon dag man ska använda sig av uttrycket Det man inte har i huvudet får man ha i benen så var det idag. Jag lyckades i alla fall avsluta mitt projekt och dessutom blev det jävligt bra om man får säga så själv.
Nu tänker jag ligga i soffan och nysa och snörvla i några dagar.
söndag 3 februari 2008
Längtar...
Fan vad jag längtar tillbaks till skolan, jag vill gå i skolan resten av mitt liv. det är ju fan så mycket roligare än att jobba! Speciellt när det känns som att jag kommer ha svårt att passa in på de flesta arbetsplatser. Det ska bli intressant nu med alla praktiker att få prova på olika arbetsplatser och se hur det är. Jag har ju haft fördelen att hittills i livet bara ha en chef förutom mig själv och han råkar vara den bästa chefen som finns. Och jag var en ganska bra chef jag med, i alla fall tyckte jag det och eftersom jag bara var chef över mig själv så är det den enda åsikten som räknas.
Men i övrigt så har jag väldigt svårt för det här med att nån annan bestämmer över mig 8 timmar om dagen. Vad jag ska ha på mig, när jag ska äta och hur länge, när jag får ta en paus, hur jag ska se ut. Och speciellt känslan av att vara bunden vid ett ställe mellan 8-17. Känna att man inte kan ringa ett samtal eller göra ett ärende. När alla grejer som man måste göra på dagtid som gäller ens privata liv blir ett jävla projekt att genomföra. Kanske blir det bättre när man är anställd på riktigt och om man har turen att ha en bra chef.
Annars kanske jag på allvar skulle överväga att starta eget igen, fast att det också är skitjobbigt.
Vissa kanske inte är gjorda för att ha en chef?
Men i övrigt så har jag väldigt svårt för det här med att nån annan bestämmer över mig 8 timmar om dagen. Vad jag ska ha på mig, när jag ska äta och hur länge, när jag får ta en paus, hur jag ska se ut. Och speciellt känslan av att vara bunden vid ett ställe mellan 8-17. Känna att man inte kan ringa ett samtal eller göra ett ärende. När alla grejer som man måste göra på dagtid som gäller ens privata liv blir ett jävla projekt att genomföra. Kanske blir det bättre när man är anställd på riktigt och om man har turen att ha en bra chef.
Annars kanske jag på allvar skulle överväga att starta eget igen, fast att det också är skitjobbigt.
Vissa kanske inte är gjorda för att ha en chef?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)