Bröllopet var väldigt skojigt, jag har bara varit på bröllop en gång innan i mitt liv och det var när min barnvakt gifte sig. Med andra ord var jag rätt liten och minns inget av det. Därför var jag lite nervös för hur det skulle bli. Skulle det bli stelt och tråkigt med bara massa folk som håller tal i timmar, bordsplacering där man blir satt bredvid totala främlingar som man måste komma på saker att prata om med (sånt gör mig sjukt nervös och obekväm). Som tur var så var det inte alls så. Man fick sitta både bredvid folk man kände och inte kände och allt som allt så var det en mycket mysig och avslappnad stämning. Största äran för den trevliga stämningen måste jag tilldela syrianerna (det var ett halvt svenskt, halvt syrianskt bröllop). Damn vilka varma, välkomnande och roliga människor, och som dom dansade, spelade trummor och sjöng.
Det var också en fantastisk display på skillnader i olika kulturer. I kyrkan under själva vigseln satt svenskarna stilla, tysta och reserverade. Syrierna kom sent, gick in och ut ur kyrkan, skrek ett speciellt ljud (som jag inte kan förklara här) under vissa delar av vigseln och en svarade till och med i mobiltelefon (!!), han gick i och för sig ut men ändå!! Senare, under festen märkte man också tydliga skillnader men ännu mer dagen efter på frukosten. När vi kom var det nästan bara svenskar där, tysta, blyga och som svenskar gör så höll folk sig till de sina. Sen kom syrierna. Genast levde rummet upp, det blev stoj och stim, de gick runt och hälsade på folk och snart började dom spela trummor och dansa igen. Svenskar är tråkiga helt enkelt, what can I say...kan vi inte göra nåt åt det när vi alla vet om att det är så!?
Kan jag också få ha syrier på mitt bröllop??
(Blev precis mycket förvirrad över om det heter syrier, assyrier eller syrian så jag googlade och upptäckte att alla tre fanns så det blev jag ju inte klokare på. Ber om ursäkt om jag benämnt någon fel.)
Hursomhelst var det en mycket trevlig fest och helg tillsammans med mina fantastiska arbetskamrater, kärleken och massa andra roliga människor.
Det var också en fantastisk display på skillnader i olika kulturer. I kyrkan under själva vigseln satt svenskarna stilla, tysta och reserverade. Syrierna kom sent, gick in och ut ur kyrkan, skrek ett speciellt ljud (som jag inte kan förklara här) under vissa delar av vigseln och en svarade till och med i mobiltelefon (!!), han gick i och för sig ut men ändå!! Senare, under festen märkte man också tydliga skillnader men ännu mer dagen efter på frukosten. När vi kom var det nästan bara svenskar där, tysta, blyga och som svenskar gör så höll folk sig till de sina. Sen kom syrierna. Genast levde rummet upp, det blev stoj och stim, de gick runt och hälsade på folk och snart började dom spela trummor och dansa igen. Svenskar är tråkiga helt enkelt, what can I say...kan vi inte göra nåt åt det när vi alla vet om att det är så!?
Kan jag också få ha syrier på mitt bröllop??
(Blev precis mycket förvirrad över om det heter syrier, assyrier eller syrian så jag googlade och upptäckte att alla tre fanns så det blev jag ju inte klokare på. Ber om ursäkt om jag benämnt någon fel.)
Hursomhelst var det en mycket trevlig fest och helg tillsammans med mina fantastiska arbetskamrater, kärleken och massa andra roliga människor.
1 kommentar:
Syrian och syrie är INTE samma sak. Mvh.
Skicka en kommentar